Försov mig til halv sju, vaknade och gick ner i köket i min blå sidenpyjamas (i storlek 140 centilong, wtf?). Där står en främling och gosar med min katt, "åh vad du är fin". Förstår nada, men främlingen presenteras som Babs. Hon har tydligen åkt med mamma och pappa hem från kajakmötet dagen innan och sovit på soffan. Där ser man.
   Vi blir sena. Vi blir instängda av hantverkarnas bil. Dom flyttar på den, och vi kör iväg. Pappa har glömt sin mobil, vi vänder. Mycket mycket snö, kommer på 49:tåget.
    Buss, klafsar så snabbt jag kan över Odenplan och uppför Norrtullgatan. Hela tiden släpande på min sportbag och den enorma David LaChapelle-boken (som jag skar mig i fingret på till och med, jävla bok!). 
    På lunchen kommer jag, Hanni (AKA Kattenpejstmästaren), Paulina (AKA Hockey Loco) och Alice längst bak i kön. När vi äntligen kommer fram till falaflarna finns det knappt några kvar. Vi tar tre var, och så en kniv var ; det finns inga gafflar. Tappar två falaflar. 
    På engelskan kom den alltid lika finafinafina Felicia till KSG och förhöjde min dag totalt. Jag "gick på toa", gick ut och pratade med henne ett tag (och gav äntligen henne Markus K-tröjan). Gjorde mig mycketmycket glad. <3
    Åker till Märsta, dansar, käkar middag med dansläraren och assisterar sen henne är hon har ett gäng mellanstadiekillar som dansar street. Dom var pratiga och hade svårt att stå still och koncentrera sig (tänk ADHD gånger arton små killar) men dom var jättesöta, och jätteduktiga. Gjorde mig också jätteglad, och nu är jag peppad att koreografera nån uppvärmning åt dom. Wiie.