Jag borde vara glad för jag får ryggbråck och åttio öre per dag

Jag har inte sommarlov. Jag hade det i tre-fyra dagar bara. Sen började jag jobba, och det är gå upp tjugo över fem och komma hem sex-halv sju. Och gå och lägga sig tio-halv elva för att orka gå upp nästa dag. Det är inte så kul. Mest för att jag inte hinner vara med dom jag vill vara med. Finaste Felicia, som gör att jag känner mig som tolv år igen (vi har räknat ut att vi förmodligen är 21 år när Kung Fu Panda 3 har premiär, men vi kommer bete oss lika barnsligt), hela gänget (har inte träffat alla på en gång sen studenten!) och Max och Muttan, som jag inte träffat alls.
Men nu är det sista veckan. Fyra dagar bara (om jag inte jobbar helg). Fyrtio timmar. Det klarar jag. Det måste jag klara. Sen är det att vara ledig och umgås med de jag älskar mest som gäller i fem veckor. Sen börjar allvaret igen. Skit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0